Jag är en snart 33 år gammal man som jobbar som nattreceptionist på ett hotell i Bergen, Norge.
Så varför spelutveckling. Är jag inte lite för gammal? Inte en chans! Min ålder är min styrka när det gäller spel. Jag har spelat spel som många inte hört talas om och jag har följt spelutveckling i snart 30 års tid. från stapplande steg till en storindustri.
Jag började spela spel på en maskin som heter Intellivision....va?....jo före Nintendos tid så fanns denna underbara maskin. Kan hända att jag före intellivision faktiskt spelade ett slags spaceinvaders spel i sån liten låda med inbyggd skärm. Ljudeffekt: "Na nana! na na na na!".....Jag kommer inte ihåg vad jag spelade först. jag var ca 4-5 år gammal vid tillfället så minnet sviker mig lite. Mina första riktiga spelminnen är iallafall från Intellivision.
Mitt intresse för RPG spel föddes nog vid spelet advanced dungeons and dragons till just Intellivision (nedan). och intresset för simulation/strategispel kanske med ubåtspelet jag inte kommer ihåg namnet till (sub hunt?) men som jag spelade i många timmar i vintermörkret i Strömsund i Jämtland år 1984.
Sen vidare till Nintendo, Commodore 64, Amiga 500, SNES, Sega, PC, Neo Geo, Playstation och nästan allt fram till idag. Nu hänger jag inte med längre. Det görs så mycket spel på så många olika plattformar att det är näst intill omöjligt att följa allt.
Så varför vill jag helt plötsligt bli spelutvecklare vid 33 års ålder?
Jag ville faktiskt bli det redan när jag var 13-14 år gammal men på den tiden såg jag inte någon riktig väg fram. Jag började läsa en bok om 68000 mikroprocessorn där jag kom i kontakt med massor med saker jag inte förstod, minnesadresser och konstigheter. Kom i den boken i också kontakt med binära, oktala och hexadecimala talsystemen. då insåg jag. wow det här vill jag syssla med. Jag sökte till tekniskt inriktning i gymnasiet. fanns nämligen c++ programmering som valbart ämne på den linjen. Och det är enda anledningen till att jag sökte mig dit och där fick jag min första riktiga kontakt med programmering.
Sen då? En enstaka kurs i programmering leder ju ingenstans.
KTH? Där går ju bara mattegenier tänkte jag. jag såg bara hinder och ingen bra väg framåt. Sen några år senare kom den stora IT crashen 2001 och allt som hade med IT att göra kändes dött. jag gav upp drömmen om att göra spel sakta men säkert. Sen dess har jag jobbat på en hel del olika jobb och även läst små kurser inom IT området. även lite på KTH för några år sen men där sket det sig. Problem i privatlivet gjorde att jag tappade motivationen och hade längre inte råd att studera. Så jag avbröt studierna. Jag såg bara hinder överallt på personliga och yrkesmässiga planet.
Allt det började ändras för 2-3 år sen. En serie händelser började att förändra mig. jag slutade se hinder och började se möjligheter i allt. fick en ny livssyn på ett sätt. mer livsglädje. Överallt där jag tidigare såg hinder ser jag nu möjligheter. Drömmen att starta eget växer fram allt starkare eftersom jag jobbar inom hotell så började jag se möjligheterna där. Men spelintresset finns alltid kvar.
För snart 2 månader sen nu så började jag spela Guildwars 2. Jag märkte att jag såg spelet på ett annat sätt. jag såg brister och även bra spelmekanik i spelet. jag insåg att jag analyserade spelet rätt så mycket medans jag spelade. Något inom mig väcktes till liv. Jag vill göra spel!!. Jag vill göra utmanande och underhållande spel, både spelmässigt men även intellektuelt utmanande! Jag började googla om olika möjligheter att ta mig fram och ju mer jag sökte ju mer fann jag och första veckan i oktober 2012 så bestämde jag mig för att börja min resa från gamer till gamedeveloper!
No comments:
Post a Comment